Psykisk ohälsa på arbetsplatsen – så fångar du upp tidiga signaler

Din roll är att ge stöd, inte att ställa diagnos

Psykisk ohälsa kan påverka både ork, koncentration och möjligheten att klara vardagens arbetsuppgifter. Samtidigt kan det vara svårt att berätta att man inte mår bra, särskilt om man är osäker på hur det kommer att tas emot.

Ditt ansvar som chef handlar om arbetssituationen och vilket stöd som kan behövas där. Du ska inte bedöma en diagnos eller ersätta vården. Ta hjälp av HR eller företagshälsovården när situationen kräver mer kunskap än du själv har.

Var uppmärksam på förändringar över tid

Utgå från vad som har förändrats för just den här personen, snarare än en föreställning om hur psykisk ohälsa ser ut. En enstaka dålig dag säger lite. Återkommande förändringar kan däremot vara en anledning att fråga hur medarbetaren har det.

• Medarbetaren verkar oftare trött eller har svårt att koncentrera sig
• Arbetsuppgifter som tidigare fungerat blir svårare att hinna med
• Personen drar sig undan från kollegor eller gemensamma aktiviteter
• Arbetstiden blir längre samtidigt som återhämtningen verkar minska
• Korta frånvaroperioder återkommer eller blir fler

Signalerna kan ha många olika orsaker. Se dem som en anledning till dialog, inte som bevis på psykisk ohälsa.

Ta samtalet innan du har alla svar

Vänta inte på att medarbetaren själv ska ta upp situationen. Bjud in till ett enskilt samtal i lugn och ro. Beskriv sakligt vad du har lagt märke till och visa att du vill förstå, inte värdera eller kontrollera.

Du kan till exempel säga: Jag har märkt att du har svårt att hinna med uppgifterna just nu. Hur upplever du din arbetssituation? Lyssna på svaret och ge utrymme för eftertanke, utan att skynda fram en lösning.

• Vad fungerar bra i arbetet just nu, och vad tar mest energi?
• Hur fungerar arbetsbelastningen och möjligheten till återhämtning?
• Är det tydligt vad som ska prioriteras när tiden inte räcker?
• Finns det något vi kan förändra för att underlätta?

Respektera om medarbetaren inte vill dela privata detaljer. Samtalet kan ändå handla om hur arbetet fungerar och vilket stöd som behövs.

Gör stödet konkret och följ upp

Ett omtänksamt samtal är en början. Nästa steg är att tillsammans undersöka vad som faktiskt kan göra skillnad i arbetsvardagen. Samma lösning passar inte alla, så utgå från personens behov och verksamhetens förutsättningar.

Anteckna det ni behöver för att följa upp överenskomna åtgärder, utan onödiga uppgifter om hälsa eller privatliv. Hantera informationen varsamt och enligt era rutiner för personuppgifter. Vid uppföljningen går ni igenom vad som har hjälpt och vad som behöver justeras.

• Tydliggör vilka arbetsuppgifter som är viktigast och vad som kan vänta
• Se över arbetsmängd, möten och möjlighet till ostörd arbetstid
• Undersök behov av anpassade uppgifter eller andra arbetssätt
• Kom överens om vem som gör vad och när ni ska stämma av igen

Titta också på förutsättningarna i organisationen

Om flera medarbetare beskriver samma svårigheter behöver ni också undersöka arbetets organisering. Otydliga förväntningar, hög arbetsbelastning eller brist på stöd ska inte enbart hanteras som individuella problem.

Gör arbetsmiljön till en återkommande del av dialogen i gruppen. Fråga om krav och resurser hänger ihop, hur samarbetet fungerar och om det finns utrymme för återhämtning. Ta med det som kommer fram i ert systematiska arbetsmiljöarbete.

När det är naturligt att prata om hur arbetet påverkar måendet blir det lättare att be om hjälp. Det kräver inte att alla delar privata erfarenheter, utan att det finns tillit till att frågor och behov tas på allvar.